Du kan lämna din häst i Stall Sillefall för problemlösning, miljöombyte, Vård, vila, mm. Hästen tränas enligt överenskommelse Vi jobbar med markträning, bruksträning, ridning, inridning och olika typer av problemlösningar och olater.
Vi värnar om hästens naturliga sätt att vara i frihet, mot varandra.
Vi har stora natursköna hagar, sjukhagar, stor belyst ridbana.
Genom vårt stora kontaktnät kan vi erbjuda vård som:
Equiterapeut
Massage
Laserbehandling
Kiropraktor
Veterinärvård
Hovslagare
Tandläkare
Olika tränare
Equiterapeut
Massage
Laserbehandling
Kiropraktor
Veterinärvård
Hovslagare
Tandläkare
Olika tränare
Lite av vad vi arbetat med
Inridning:
¤ Selami en egen uppfödning. (som nu är pensionerad)
¤ Selami en egen uppfödning. (som nu är pensionerad)
¤ Silvana inköpt som 3 åring, som bla gått Fälttävlans SM med 4:e plac tillsammans med Ronja, en helt trafiksäker och miljösäker.
¤ Fanny, en fjording som hoppade upp till 1 m. (vilar i Trapalanda)
¤ Fanny, en fjording som hoppade upp till 1 m. (vilar i Trapalanda)
¤ Livia 3 år (2011) Inridning pågår (Anette Widens häst)
Problemlösning:
¤ Lillebror som var väldigt osäker när han kom är nu trygg som vilken häst som helst (såld)
¤ Lillebror som var väldigt osäker när han kom är nu trygg som vilken häst som helst (såld)
¤ Etta en fjording som ägarna tyckte var ganska tråkig och ouppmärksam, som med stöd av Camilla fick en häst som gör sitt bästa. (se brev nedan)
konvalescent:
¤ Lincoln han hade skadat sig och stått upphängd under en lång tid och efter det blivit osäker och visade det genom sparkar och bett. Efter mycket arbete och kärlek kunde Camilla starta en LB dressyrtävling och han blev en harmonisk och kärleksfull häst. (Vilar bland de gröna ängarna efter ytterligare en allvarlig skada) (se brev nedan)
Referenser finns.
Ett brev...
Tubbarp den 19 december 2010
Att lagom till jul summera året som gått, och sedan helt oombett sprida resultatet till släkt och vänner, har blivit lite av en tradition i det Eckerbomska hemmet och här kommer årets försök...
Ja, så började det!!
Här kom det ett långt brev om massa roliga saker som denna underbara lilla familj varit med om under året och som de delade med sig till oss och andra i sin vänkrets. Det var hönsjakt, honungstillverkning,vacker konst, målat av den minsta tösen. Busiga katter, husrenoveringar, boendet i en liten stuga mitt i skogen.....
och
sen läste vi.......
I våras gjorde vi oss nästan av med fjordingen Etta. Vi tyckte att vi inte fick någon ordning på henne alls, hon var ovillig, ouppmärksam och allmänt tråkig.... trodde vi. Vi bestämde oss, med mycket vånda, för att sälja henne och började leta en annan häst. En av de första hästarna vi tittade på stod i att stall som direkt kändes sådär treeevligt, lugna fina hästar och en ägare, Camilla, som genast ingav förtroende. Det blev inget hästköp men istället fick vi Camillas hjälp att utbilda Etta. På några få träningspass, och hemläxa däremellan, lyckades hon att ändra på både vår inställning och på Ettas sätt att vara. Etta förvandlades på några månader från en nästan oridbar segpropp till en glad liten häst som försöker sitt bästa och som vi rider på enkel nivå utan problem! Vi har lärt oss massor och fått en stor portion hästinspiration på detta arbete och ser framemot att fortsätta träningen när mörkret och snödjupet blir lite rimligare. Planen är att även lilla Harley ska få hänga med på träningen framåt våren och lära sig lite ridbanehyfs. Harley fungerar annars hur bra som helst framför sin vagn, med Majken på ridtur i skogen, eller full av energi med pulkan efter sig på vintervägen........
Vi önskar er
En God Julhelg och Ett Gott Nytt År!
Albert och Sara
______________________________________________________________
Brev till Lincoln
Lincoln ..... Du kom till oss en dag, mycket osäker på vad som var rätt och fel... Du kom som en jättestor men liten kille som hamnat i någon slags trotsålder, där du hela tiden ifrågasatte och motsatte dej allt vad vi människor gjorde eller ville.
Du visade detta med öronen bakotslickat och med de långa benen högt och argt sparkandes mot allt och alla. Du bet villt omkring dej och kastade dej mot oss i boxväggen.
Men.... dina pepparkornsögon var inte arga... De var frågande...... Oj vad vi kämpade på du och jag... många timmar som blev till många dagar som blev till många veckor och som blev till månader.... Jag sov inte mycket på nätterna den här tiden.Vi matade dej i hink från vår famn flera gånger om dagen så att du skulle uppleva oss som något possitivt. Vi småpratade med dej och smekte dej medans du åt.. och som du åt..:O)!! Så stor som du va! 25 kilo hö och 5 kg kraft och ja massor av havre och morötter i kilovis... hahahaha! Minnen....
Du ville inte gå frammot och inte bakot och du ville inte följa med ut med de andra hästarna. Du slog åt mej när vi jobbade i lina och din mankhöjd var strax över 180 cm... Dina framhovar ven över mitt huvud. mm... Jag jobbade med dej tyst, viskandes, ensam, varje dag flera gånger i korta pass... dag ut och dag in... men du var aldrig glad..... Vad jag led med dej....
Sen en måndag morgon efter ca: 6 månader när jag kom på morgonen och skulle mata dej pekade öronen fram och du tittade på mej med en annan blick... Nyfikenhet eller förväntan... ?? Jag bostade dej och tänder och hovar uteblev... Dina öron pekade hela tiden frammot. Du snusade på mej överallt... Jag blev alldeles varm!
Jag hämtade sadel och träns och du stod alldeles stilla inne i boxen och väntade tålamodigt på att jag skulle bli klar. Vi gick ut och jag satt upp och du stod alldeles stilla. Jag smackade lite och förväntade mej ingen reaktion.. men... du traskade iväg upp mot skogen, du valde vägen själv och du gick på med glädje och jag provade att smacka ytterligare och du föll in i trav.... och den traven var stor och luftig. Herreguuuuud!! Vilken lycka!!
Efter den dagen vände allt och arbetet gick hela tiden frammåt.
Vi startade en liten dressyrtävling i LB och du fungerade fint både i lastning och i hantering och i ridningen.
Du var klar att återvända hem till din egen matte. Herreguuuud vad jag saknade dej och dina vackra pepparkornsögon varje dag. Vet ni därute att kärleken till en häst är gränslös!!
Den här fine hästen fick en dag en svår skada i sin hage och hans matte beslutade att han skulle slippa alla resor till kliniker och operationer då han precis innan han kom till oss gått igenom en mycket svår och lång rehabilitering uppbunden i sin box i månader. Han fick somna in i sin hage där han var trygg.
Tänker så mycket på hans matte som älskade honom så..... En tyst minut för Lincoln och alla andra som vi saknar.........
Att lagom till jul summera året som gått, och sedan helt oombett sprida resultatet till släkt och vänner, har blivit lite av en tradition i det Eckerbomska hemmet och här kommer årets försök...
Ja, så började det!!
Här kom det ett långt brev om massa roliga saker som denna underbara lilla familj varit med om under året och som de delade med sig till oss och andra i sin vänkrets. Det var hönsjakt, honungstillverkning,vacker konst, målat av den minsta tösen. Busiga katter, husrenoveringar, boendet i en liten stuga mitt i skogen.....
och
sen läste vi.......
I våras gjorde vi oss nästan av med fjordingen Etta. Vi tyckte att vi inte fick någon ordning på henne alls, hon var ovillig, ouppmärksam och allmänt tråkig.... trodde vi. Vi bestämde oss, med mycket vånda, för att sälja henne och började leta en annan häst. En av de första hästarna vi tittade på stod i att stall som direkt kändes sådär treeevligt, lugna fina hästar och en ägare, Camilla, som genast ingav förtroende. Det blev inget hästköp men istället fick vi Camillas hjälp att utbilda Etta. På några få träningspass, och hemläxa däremellan, lyckades hon att ändra på både vår inställning och på Ettas sätt att vara. Etta förvandlades på några månader från en nästan oridbar segpropp till en glad liten häst som försöker sitt bästa och som vi rider på enkel nivå utan problem! Vi har lärt oss massor och fått en stor portion hästinspiration på detta arbete och ser framemot att fortsätta träningen när mörkret och snödjupet blir lite rimligare. Planen är att även lilla Harley ska få hänga med på träningen framåt våren och lära sig lite ridbanehyfs. Harley fungerar annars hur bra som helst framför sin vagn, med Majken på ridtur i skogen, eller full av energi med pulkan efter sig på vintervägen........
Vi önskar er
En God Julhelg och Ett Gott Nytt År!
Albert och Sara
______________________________________________________________
Brev till Lincoln
Lincoln ..... Du kom till oss en dag, mycket osäker på vad som var rätt och fel... Du kom som en jättestor men liten kille som hamnat i någon slags trotsålder, där du hela tiden ifrågasatte och motsatte dej allt vad vi människor gjorde eller ville.
Du visade detta med öronen bakotslickat och med de långa benen högt och argt sparkandes mot allt och alla. Du bet villt omkring dej och kastade dej mot oss i boxväggen.
Men.... dina pepparkornsögon var inte arga... De var frågande...... Oj vad vi kämpade på du och jag... många timmar som blev till många dagar som blev till många veckor och som blev till månader.... Jag sov inte mycket på nätterna den här tiden.Vi matade dej i hink från vår famn flera gånger om dagen så att du skulle uppleva oss som något possitivt. Vi småpratade med dej och smekte dej medans du åt.. och som du åt..:O)!! Så stor som du va! 25 kilo hö och 5 kg kraft och ja massor av havre och morötter i kilovis... hahahaha! Minnen....
Du ville inte gå frammot och inte bakot och du ville inte följa med ut med de andra hästarna. Du slog åt mej när vi jobbade i lina och din mankhöjd var strax över 180 cm... Dina framhovar ven över mitt huvud. mm... Jag jobbade med dej tyst, viskandes, ensam, varje dag flera gånger i korta pass... dag ut och dag in... men du var aldrig glad..... Vad jag led med dej....
Sen en måndag morgon efter ca: 6 månader när jag kom på morgonen och skulle mata dej pekade öronen fram och du tittade på mej med en annan blick... Nyfikenhet eller förväntan... ?? Jag bostade dej och tänder och hovar uteblev... Dina öron pekade hela tiden frammot. Du snusade på mej överallt... Jag blev alldeles varm!
Jag hämtade sadel och träns och du stod alldeles stilla inne i boxen och väntade tålamodigt på att jag skulle bli klar. Vi gick ut och jag satt upp och du stod alldeles stilla. Jag smackade lite och förväntade mej ingen reaktion.. men... du traskade iväg upp mot skogen, du valde vägen själv och du gick på med glädje och jag provade att smacka ytterligare och du föll in i trav.... och den traven var stor och luftig. Herreguuuuud!! Vilken lycka!!
Efter den dagen vände allt och arbetet gick hela tiden frammåt.
Vi startade en liten dressyrtävling i LB och du fungerade fint både i lastning och i hantering och i ridningen.
Du var klar att återvända hem till din egen matte. Herreguuuud vad jag saknade dej och dina vackra pepparkornsögon varje dag. Vet ni därute att kärleken till en häst är gränslös!!
Den här fine hästen fick en dag en svår skada i sin hage och hans matte beslutade att han skulle slippa alla resor till kliniker och operationer då han precis innan han kom till oss gått igenom en mycket svår och lång rehabilitering uppbunden i sin box i månader. Han fick somna in i sin hage där han var trygg.
Tänker så mycket på hans matte som älskade honom så..... En tyst minut för Lincoln och alla andra som vi saknar.........
Livia
